Att sälja en produkt eller tanke kräver en attraktiv förpackning. Humanisternas (ateisternas) utskällda kampanj kan tjäna som exempel på svårigheten att mäta resultat av dunkla syften. Frågan är hur mätbar kampanjens mål var. Om den inte föregicks av en attitydundersökning blir det omöjligt att visa om den haft den önskade effekten. Om det nu fanns något preciserat mål. Och skulle världen verkligen bli bättre om några tusen svenskar förlorade sin tro? Oavsett om Gud finns eller ej: är det önskvärt att ta ifrån människor hopp och mening, om deras övertygelse inte skadar någon? Och om alternativet dessutom kanske skapar ångest? Lena Andersson tycks omedveten om sin dubbla motsägelsefulla strävan i att förlöjliga kristna, framställa dem som irrationella idioter, och samtidigt försöka avkristna dessa med ett erbjudande som inte förefaller särskilt lockande: " Den som avvisar livslögnen om 'Gud' tvingas förhålla sig till och förlika sig med människans ensamhet och absur...
The pragmatist philosopher William James suggests that, ultimately, everyone settles at some level of explanation based on one’s personal preferences that fit the particular individual's psychological needs. People select whatever level of explanation fits their needs, and things other than logic and reason determine those needs.
SvaraRaderaJag tror han har fel i att ställningstaganden i en fråga nödvändigtvis utgår från psykologiska behov. Inte heller behöver ju en övertygelse som vilar på tillit avvisa förnuft och rationalitet. Auktoritetstro bygger i en viss mån på förnuft, men har främst presentationen, retoriken, tilliten, förtroendet som grund. Att pröva varje fråga går inte. För att kunna hysa tillit till William James påstående, enligt krav på förnuft och rationalitet, kräver förmodligen en ganska omfattande redovisning av statistiskt material, hur undersökningen gått tillväga, dess förutsättning, en diskussion om reliabilitet och validitet samt att man litar på resultatet...
SvaraRadera