Fortsätt till huvudinnehåll

Godtycklighetens estetik



Övertygelse mår bäst av förnuft och rationalitet. Men vilar ofta på tillit. Politisk och religiös hemvist, och ståndpunkt i etiska frågor borde efter prövning förankras i övertygelse om vad som är sant och rätt. Men gör vi så? Inte jag. Min röst och sympati får den som framställer verkligheten på det mest tilltalande viset. Övertygelse är en fråga om tillit. Således en etisk fråga, som vilar på gestaltning. Esteticerad fakta traderas bäst.

http://www.thelancet.com


Kommentarer

  1. The pragmatist philosopher William James suggests that, ultimately, everyone settles at some level of explanation based on one’s personal preferences that fit the particular individual's psychological needs. People select whatever level of explanation fits their needs, and things other than logic and reason determine those needs.

    SvaraRadera
  2. Jag tror han har fel i att ställningstaganden i en fråga nödvändigtvis utgår från psykologiska behov. Inte heller behöver ju en övertygelse som vilar på tillit avvisa förnuft och rationalitet. Auktoritetstro bygger i en viss mån på förnuft, men har främst presentationen, retoriken, tilliten, förtroendet som grund. Att pröva varje fråga går inte. För att kunna hysa tillit till William James påstående, enligt krav på förnuft och rationalitet, kräver förmodligen en ganska omfattande redovisning av statistiskt material, hur undersökningen gått tillväga, dess förutsättning, en diskussion om reliabilitet och validitet samt att man litar på resultatet...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Humanisternas paradox

Att sälja en produkt eller tanke kräver en attraktiv förpackning. Humanisternas (ateisternas) utskällda kampanj kan tjäna som exempel på svårigheten att mäta resultat av dunkla syften. Frågan är hur mätbar kampanjens mål var. Om den inte föregicks av en attitydundersökning blir det omöjligt att visa om den haft den önskade effekten. Om det nu fanns något preciserat mål. Och skulle världen verkligen bli bättre om några tusen svenskar förlorade sin tro? Oavsett om Gud finns eller ej: är det önskvärt att ta ifrån människor hopp och mening, om deras övertygelse inte skadar någon? Och om alternativet dessutom kanske skapar ångest? Lena Andersson tycks omedveten om sin dubbla motsägelsefulla strävan i att förlöjliga kristna, framställa dem som irrationella idioter, och samtidigt försöka avkristna dessa med ett erbjudande som inte förefaller särskilt lockande: " Den som avvisar livslögnen om 'Gud' tvingas förhålla sig till och förlika sig med människans ensamhet och absur...

Ett förnuft utan hjärna

Einstein såg "den upphöjda och underbara ordning, som uppenbarar sig i naturens och tankens världar" och trodde på en "förnuftigt uppbyggd världsordning". Han kände en djup vördnad för det förnuft som uppenbarar sig i tillvaron, och som i hela sitt djup är otillgängligt för människan. Gud trodde han dock inte på. Frågan är ifall det är förnuftigt att förneka Guds existens och samtidigt känna djup vördnad för ett djupt förnuft som genomsyrar skapelsen. Kan förnuft skiljas från ett medvetande? w ww.svd.se/einstein