Fortsätt till huvudinnehåll

Den fascistoida kärnfamiljen?



Lena Andersson (DN 2010-12-04) refererar till Norén och drar generaliserande, men svagt tänkta, slutsatser om kärnfamiljen. Som om pjäsen 7:3 vore normen för ungas politiska engagemang. Eftersom hennes religionskritik ofta utger sig för att ha vetenskapligt anspråk (men brister även där), undrar man förstås vilka studier som styrker denna texts påståenden. Är "psykiskt och fysiskt våld mot barn i familjens hägn, de sexuella övergreppen, instängdheten, de undertryckta begären" mindre i andra relationer? Är det kärnfamiljen som förklarar dessa fenomen? Sambandet mellan missbruk, social utsatthet och våld nämner hon inte. 


Andersson skriver att kärnfamiljen "alstrar intolerans mot avvikelse" och insinuerar därmed att det är barnfamiljer som attackerar Pridetåget. Så knasigt! Nej, familjenormen är inte homogen i den förenklade mening Lena Andersson använder begreppet. Vilken undersökning styrker påståendet att familjenormen skapar fördomar och intolerans mot de som väljer att leva i andra samlevnadsformer? Man frågar sig om denna tankefigur även antas gälla andra sociala fenomen, det vill säga om variationer i exempelvis smak och åsikt per automatik leder till diskriminering och intolerans av de som inte delar samma värderingar. Det är beklagligt att fördomar och fri spekulation tycks vara källan till hennes text. Mänskliga relationer överskrider den klassiska familjestrukturen, att tala i termer av 'vi och dom' är ett tankefel. Vidare frågar man sig hur omfattande 'skilda föräldrar' är tema och orsak i mobbning. Lena Andersson kan trösta sig med att cirka 50% av äktenskapen spricker.



Kommentarer

  1. Klokt skrivet, jag håller med dig. Tycker också att det är onödigt att använda offentligt samtalsutrymme till ännu en artikel med svepande generaliseringar. Visst, skribenten fyller sin teckenkvot och får betalt, men jag föredrar att läsa någon som tar sin yttrandefrihet på allvar och skriver nyanserat.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Humanisternas paradox

Att sälja en produkt eller tanke kräver en attraktiv förpackning. Humanisternas (ateisternas) utskällda kampanj kan tjäna som exempel på svårigheten att mäta resultat av dunkla syften. Frågan är hur mätbar kampanjens mål var. Om den inte föregicks av en attitydundersökning blir det omöjligt att visa om den haft den önskade effekten. Om det nu fanns något preciserat mål. Och skulle världen verkligen bli bättre om några tusen svenskar förlorade sin tro? Oavsett om Gud finns eller ej: är det önskvärt att ta ifrån människor hopp och mening, om deras övertygelse inte skadar någon? Och om alternativet dessutom kanske skapar ångest? Lena Andersson tycks omedveten om sin dubbla motsägelsefulla strävan i att förlöjliga kristna, framställa dem som irrationella idioter, och samtidigt försöka avkristna dessa med ett erbjudande som inte förefaller särskilt lockande: " Den som avvisar livslögnen om 'Gud' tvingas förhålla sig till och förlika sig med människans ensamhet och absur...

Skolforskning

I komplexa sociala miljöer kan det vara svårt att identifiera vad som orsakar vissa fenomen, exempelvis i vilken utsträckning skolbetyg påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund, lärares pedagogik (eller förväntningar, entusiasm, omsorg etc), klassrummens storlek i förhållande till antal elever, elevernas föräldrars utbildning, skolkultur, miljö etc.      En förutsättning för att synliggöra faktorer som antas påverka betygen är att studier av skolan konstrueras så att reliabiliteten blir hög. En metod som sällan tycks tillämpas är experimentella jämförelser. Här är ett förslag på research design: Låt ett antal utvalda lärare från skolor med hög- respektive lågpresterande elever byta arbetsplats under en viss tid. Eleverna får inte känna till studien. 1. Om de högpresterande elevernas resultat sjunker ger detta en indikation på att kvalitén på lärarens insats varit lägre än den ordinarie lärarens.  2. Om de högpresterande elevernas res...

Skola, analys och åtgärd

Skolinspektionen och utbildningsdepartementet befolkas av individer sprungna ur den svenska skolan. Finns här samband mellan analys av orsak till problem, och åtgärd av dessa ?  Pieter Bruegel  the Elder: The  parable of the blind ( 1568).