Fortsätt till huvudinnehåll

Den fascistoida kärnfamiljen?



Lena Andersson (DN 2010-12-04) refererar till Norén och drar generaliserande, men svagt tänkta, slutsatser om kärnfamiljen. Som om pjäsen 7:3 vore normen för ungas politiska engagemang. Eftersom hennes religionskritik ofta utger sig för att ha vetenskapligt anspråk (men brister även där), undrar man förstås vilka studier som styrker denna texts påståenden. Är "psykiskt och fysiskt våld mot barn i familjens hägn, de sexuella övergreppen, instängdheten, de undertryckta begären" mindre i andra relationer? Är det kärnfamiljen som förklarar dessa fenomen? Sambandet mellan missbruk, social utsatthet och våld nämner hon inte. 


Andersson skriver att kärnfamiljen "alstrar intolerans mot avvikelse" och insinuerar därmed att det är barnfamiljer som attackerar Pridetåget. Så knasigt! Nej, familjenormen är inte homogen i den förenklade mening Lena Andersson använder begreppet. Vilken undersökning styrker påståendet att familjenormen skapar fördomar och intolerans mot de som väljer att leva i andra samlevnadsformer? Man frågar sig om denna tankefigur även antas gälla andra sociala fenomen, det vill säga om variationer i exempelvis smak och åsikt per automatik leder till diskriminering och intolerans av de som inte delar samma värderingar. Det är beklagligt att fördomar och fri spekulation tycks vara källan till hennes text. Mänskliga relationer överskrider den klassiska familjestrukturen, att tala i termer av 'vi och dom' är ett tankefel. Vidare frågar man sig hur omfattande 'skilda föräldrar' är tema och orsak i mobbning. Lena Andersson kan trösta sig med att cirka 50% av äktenskapen spricker.



Kommentarer

  1. Klokt skrivet, jag håller med dig. Tycker också att det är onödigt att använda offentligt samtalsutrymme till ännu en artikel med svepande generaliseringar. Visst, skribenten fyller sin teckenkvot och får betalt, men jag föredrar att läsa någon som tar sin yttrandefrihet på allvar och skriver nyanserat.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ett förnuft utan hjärna

Einstein såg "den upphöjda och underbara ordning, som uppenbarar sig i naturens och tankens världar" och trodde på en "förnuftigt uppbyggd världsordning". Han kände en djup vördnad för det förnuft som uppenbarar sig i tillvaron, och som i hela sitt djup är otillgängligt för människan. Gud trodde han dock inte på. Frågan är ifall det är förnuftigt att förneka Guds existens och samtidigt känna djup vördnad för ett djupt förnuft som genomsyrar skapelsen. Kan förnuft skiljas från ett medvetande? w ww.svd.se/einstein

Skolforskning

I komplexa sociala miljöer kan det vara svårt att identifiera vad som orsakar vissa fenomen, exempelvis i vilken utsträckning skolbetyg påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund, lärares pedagogik (eller förväntningar, entusiasm, omsorg etc), klassrummens storlek i förhållande till antal elever, elevernas föräldrars utbildning, skolkultur, miljö etc.      En förutsättning för att synliggöra faktorer som antas påverka betygen är att studier av skolan konstrueras så att reliabiliteten blir hög. En metod som sällan tycks tillämpas är experimentella jämförelser. Här är ett förslag på research design: Låt ett antal utvalda lärare från skolor med hög- respektive lågpresterande elever byta arbetsplats under en viss tid. Eleverna får inte känna till studien. 1. Om de högpresterande elevernas resultat sjunker ger detta en indikation på att kvalitén på lärarens insats varit lägre än den ordinarie lärarens.  2. Om de högpresterande elevernas res...