Fortsätt till huvudinnehåll

P K Jersilds dödshjälp


Assisterad dödshjälp är ur etiskt perspekiv mindre komplicerad än organdonationer och aborter, menar PC Jersild (DN 9/2-08). Eftersom det inte finns någon tredje part att ta hänsyn till bör varje människa ha rätt ta sitt liv i livets slutskede. Men finns det verkligen ingen tredje part? Vi är alla del av ett större sammanhang, ett samhälle. Om staten ger individen dödshjälp, så kan detta även ha en normerande effekt. För att inte belasta vårdapparaten i onödan, bör obotligt sjuka kanske aktivt erbjudas assisterad dödshjälp? Den enskilda människans val är inte avskilt den övriga världen. Jersild menar att "De som inte kan tänka sig dödshjälp ska självklart slippa. Men de ska inte tillåtas påtvinga oss andra sin åsikt." Frågan är vems åsikt som är påtvingande.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=741188



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Humanisternas paradox

Att sälja en produkt eller tanke kräver en attraktiv förpackning. Humanisternas (ateisternas) utskällda kampanj kan tjäna som exempel på svårigheten att mäta resultat av dunkla syften. Frågan är hur mätbar kampanjens mål var. Om den inte föregicks av en attitydundersökning blir det omöjligt att visa om den haft den önskade effekten. Om det nu fanns något preciserat mål. Och skulle världen verkligen bli bättre om några tusen svenskar förlorade sin tro? Oavsett om Gud finns eller ej: är det önskvärt att ta ifrån människor hopp och mening, om deras övertygelse inte skadar någon? Och om alternativet dessutom kanske skapar ångest? Lena Andersson tycks omedveten om sin dubbla motsägelsefulla strävan i att förlöjliga kristna, framställa dem som irrationella idioter, och samtidigt försöka avkristna dessa med ett erbjudande som inte förefaller särskilt lockande: " Den som avvisar livslögnen om 'Gud' tvingas förhålla sig till och förlika sig med människans ensamhet och absur...
7 kommentarer
Läs mer

Skolforskning

I komplexa sociala miljöer kan det vara svårt att identifiera vad som orsakar vissa fenomen, exempelvis i vilken utsträckning skolbetyg påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund, lärares pedagogik (eller förväntningar, entusiasm, omsorg etc), klassrummens storlek i förhållande till antal elever, elevernas föräldrars utbildning, skolkultur, miljö etc.      En förutsättning för att synliggöra faktorer som antas påverka betygen är att studier av skolan konstrueras så att reliabiliteten blir hög. En metod som sällan tycks tillämpas är experimentella jämförelser. Här är ett förslag på research design: Låt ett antal utvalda lärare från skolor med hög- respektive lågpresterande elever byta arbetsplats under en viss tid. Eleverna får inte känna till studien. 1. Om de högpresterande elevernas resultat sjunker ger detta en indikation på att kvalitén på lärarens insats varit lägre än den ordinarie lärarens.  2. Om de högpresterande elevernas res...
Skicka en kommentar
Läs mer

Skola, analys och åtgärd

Skolinspektionen och utbildningsdepartementet befolkas av individer sprungna ur den svenska skolan. Finns här samband mellan analys av orsak till problem, och åtgärd av dessa ?  Pieter Bruegel  the Elder: The  parable of the blind ( 1568).
Skicka en kommentar
Läs mer