Fortsätt till huvudinnehåll

Mor åt gröt, far åt [...]


Noterade “Död åt Pinochet” efter att ha läst detta på ett brofäste. Nynnade sedan “helgdagsrock åt far” och tänkte att begreppet 'åt' kan förstås olika. Döden är ju inget man kan äga och mista som en helgdagsrock. Döden är ju just frånvaro av ägande. Däremot kan det sägas vara 'rätt åt' någon, som då avser vedergällning men även kan gälla mat. 'En rätt åt Pinochet' syftar inte på rättvisa utan, säg, en efterrätt, kanske en förrätt. Fast om rätten är förgiftad närmar sig betydelserna varandra. Eller som den gamle visa mannen sade: Mor åt gröt, far åt helvete.



Kommentarer

  1. the örjan16 april 2009 kl. 11:52

    Nu för tiden skallar ropen mest:
    "FRA åt helvete".

    SvaraRadera
  2. Anonym16 april 2009 kl. 12:13

    I somras letade jag efter fullkornsris på hyllan i mataffären. Ugglas låt "Fyra sekunder" spelades på radion. Exakt samtidigt som jag såg paketen med hel vete sjöng Uggla "helvete för kort".

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ett förnuft utan hjärna

Einstein såg "den upphöjda och underbara ordning, som uppenbarar sig i naturens och tankens världar" och trodde på en "förnuftigt uppbyggd världsordning". Han kände en djup vördnad för det förnuft som uppenbarar sig i tillvaron, och som i hela sitt djup är otillgängligt för människan. Gud trodde han dock inte på. Frågan är ifall det är förnuftigt att förneka Guds existens och samtidigt känna djup vördnad för ett djupt förnuft som genomsyrar skapelsen. Kan förnuft skiljas från ett medvetande? w ww.svd.se/einstein
5 kommentarer
Läs mer

Humanisternas paradox

Att sälja en produkt eller tanke kräver en attraktiv förpackning. Humanisternas (ateisternas) utskällda kampanj kan tjäna som exempel på svårigheten att mäta resultat av dunkla syften. Frågan är hur mätbar kampanjens mål var. Om den inte föregicks av en attitydundersökning blir det omöjligt att visa om den haft den önskade effekten. Om det nu fanns något preciserat mål. Och skulle världen verkligen bli bättre om några tusen svenskar förlorade sin tro? Oavsett om Gud finns eller ej: är det önskvärt att ta ifrån människor hopp och mening, om deras övertygelse inte skadar någon? Och om alternativet dessutom kanske skapar ångest? Lena Andersson tycks omedveten om sin dubbla motsägelsefulla strävan i att förlöjliga kristna, framställa dem som irrationella idioter, och samtidigt försöka avkristna dessa med ett erbjudande som inte förefaller särskilt lockande: " Den som avvisar livslögnen om 'Gud' tvingas förhålla sig till och förlika sig med människans ensamhet och absur...
7 kommentarer
Läs mer