Einstein såg "den upphöjda och underbara ordning, som uppenbarar sig i naturens och tankens världar" och trodde på en "förnuftigt uppbyggd världsordning". Han kände en djup vördnad för det förnuft som uppenbarar sig i tillvaron, och som i hela sitt djup är otillgängligt för människan. Gud trodde han dock inte på. Frågan är ifall det är förnuftigt att förneka Guds existens och samtidigt känna djup vördnad för ett djupt förnuft som genomsyrar skapelsen. Kan förnuft skiljas från ett medvetande? w ww.svd.se/einstein
"– Jag tycker inte det är så farligt att bli störd. Efter ett tag brukar man komma på varför man blir störd, och det kan göra en till en snäppet bättre människa. Det är bra att ens säkerhetszoner ibland störs."
SvaraRaderaPål Hollender är inte en dålig konstnär - han är en dålig människa.