Fortsätt till huvudinnehåll

Identitet, konsumtion och fri terapi


Det sägs att vi blivit lättare att kränka. Vad beror detta på? Svaret är mångfacetterat, men något förenklat ett symptom på svag jagkänsla. Dålig självkänsla kan i sin tur ha flera orsaker. En möjlighet till kompensation av dålig självbild är konsumtion. Med identites- och smakmarkörer skapar och reparerar vi vår identitet.
       En annan möjlighet är psykoterapi. Antalet ungdomar som mår psykiskt dåligt ökar, och skadar både sig själva och andra. Det ligger i samhällets intresse att motverka detta. I syfte att hantera psykiska problem och stärka självkänslan kan kostnadsfri psykoterapi vara en lösning. Varför staten ska då finansiera detta? Jo, därför att den psykiska ohälsan tar sig många destruktiva uttryck samt belastar samhället ekonomiskt. Men stämmer kalkylen?
      Om konsekvensen av kostnadsfri psykoterapi är stärkt självbild, vilket reducerar den omfattande identitesskapande konsumtionen, så minskar ju även skatteintäkterna. Och hur ska då terapin finansieras?


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Humanisternas paradox

Att sälja en produkt eller tanke kräver en attraktiv förpackning. Humanisternas (ateisternas) utskällda kampanj kan tjäna som exempel på svårigheten att mäta resultat av dunkla syften. Frågan är hur mätbar kampanjens mål var. Om den inte föregicks av en attitydundersökning blir det omöjligt att visa om den haft den önskade effekten. Om det nu fanns något preciserat mål. Och skulle världen verkligen bli bättre om några tusen svenskar förlorade sin tro? Oavsett om Gud finns eller ej: är det önskvärt att ta ifrån människor hopp och mening, om deras övertygelse inte skadar någon? Och om alternativet dessutom kanske skapar ångest? Lena Andersson tycks omedveten om sin dubbla motsägelsefulla strävan i att förlöjliga kristna, framställa dem som irrationella idioter, och samtidigt försöka avkristna dessa med ett erbjudande som inte förefaller särskilt lockande: " Den som avvisar livslögnen om 'Gud' tvingas förhålla sig till och förlika sig med människans ensamhet och absur...
7 kommentarer
Läs mer

Skolforskning

I komplexa sociala miljöer kan det vara svårt att identifiera vad som orsakar vissa fenomen, exempelvis i vilken utsträckning skolbetyg påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund, lärares pedagogik (eller förväntningar, entusiasm, omsorg etc), klassrummens storlek i förhållande till antal elever, elevernas föräldrars utbildning, skolkultur, miljö etc.      En förutsättning för att synliggöra faktorer som antas påverka betygen är att studier av skolan konstrueras så att reliabiliteten blir hög. En metod som sällan tycks tillämpas är experimentella jämförelser. Här är ett förslag på research design: Låt ett antal utvalda lärare från skolor med hög- respektive lågpresterande elever byta arbetsplats under en viss tid. Eleverna får inte känna till studien. 1. Om de högpresterande elevernas resultat sjunker ger detta en indikation på att kvalitén på lärarens insats varit lägre än den ordinarie lärarens.  2. Om de högpresterande elevernas res...
Skicka en kommentar
Läs mer

Skola, analys och åtgärd

Skolinspektionen och utbildningsdepartementet befolkas av individer sprungna ur den svenska skolan. Finns här samband mellan analys av orsak till problem, och åtgärd av dessa ?  Pieter Bruegel  the Elder: The  parable of the blind ( 1568).
Skicka en kommentar
Läs mer