Fortsätt till huvudinnehåll

Skolforskning








I komplexa sociala miljöer kan det vara svårt att identifiera vad som orsakar vissa fenomen, exempelvis i vilken utsträckning skolbetyg påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund, lärares pedagogik (eller förväntningar, entusiasm, omsorg etc), klassrummens storlek i förhållande till antal elever, elevernas föräldrars utbildning, skolkultur, miljö etc. 
    En förutsättning för att synliggöra faktorer som antas påverka betygen är att studier av skolan konstrueras så att reliabiliteten blir hög. En metod som sällan tycks tillämpas är experimentella jämförelser. Här är ett förslag på research design: Låt ett antal utvalda lärare från skolor med hög- respektive lågpresterande elever byta arbetsplats under en viss tid. Eleverna får inte känna till studien.

1. Om de högpresterande elevernas resultat sjunker ger detta en indikation på att kvalitén på lärarens insats varit lägre än den ordinarie lärarens. 

2. Om de högpresterande elevernas resultat ökar ger detta en indikation på att kvalitén på den nya lärarens insats varit högre än den ordinarie lärarens. 

3. Om de lågpresterande elevernas resultat sjunker ger detta en indikation på att kvalitén på den ordinarie lärarens insats varit högre än den nya lärarens. 

4. Om de lågpresterande elevernas resultat ökar ger detta en indikation på att kvalitén på den ordinarie lärarens insats varit lägre än den nya lärarens. 


Resultat av studien kan förvisso påverkas av andra faktorer, men tillförlitligheten på en kvantifierbar studie som konstruerats enligt ovan torde vara högre än kvalitativt orienterad forskning i syfte att förklara betygsskillnader.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Skola, analys och åtgärd

Skolinspektionen och utbildningsdepartementet befolkas av individer sprungna ur den svenska skolan. Finns här samband mellan analys av orsak till problem, och åtgärd av dessa ?  Pieter Bruegel  the Elder: The  parable of the blind ( 1568).

P K Jersilds dödshjälp

Assisterad dödshjälp är ur etiskt perspekiv mindre komplicerad än organdonationer och aborter, menar PC Jersild (DN 9/2-08). Eftersom det inte finns någon tredje part att ta hänsyn till bör varje människa ha rätt ta sitt liv i livets slutskede. Men finns det verkligen ingen tredje part? Vi är alla del av ett större sammanhang, ett samhälle. Om staten ger individen dödshjälp, så kan detta även ha en normerande effekt. För att inte belasta vårdapparaten i onödan, bör obotligt sjuka kanske aktivt erbjudas assisterad dödshjälp? Den enskilda människans val är inte avskilt den övriga världen. Jersild menar att "De som inte kan tänka sig dödshjälp ska självklart slippa. Men de ska inte tillåtas påtvinga oss andra sin åsikt." Frågan är vems åsikt som är påtvingande. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=741188